Konsekvenser

Nedan text är hämtad från Samrådsyttrande Vindpark Låsberget, Ludvika Kommun och finns att ladda ned i sin helhet här:

 

Landskapsbilden

Vad skulle en vindkraftpark innebära ur ett landskapsperspektiv?
En vindkraftpark på Låsberget skulle i detta fall innebära ett industriområde där. Bergetsom sträcker sig ca 200 meter över bygden och 14st vindkraftverk med en höjd på 300 meter, det vill säga en totalhöjd på 500 meter över orterna, angöra ett slående negativt intryck för hela området.

Vindkraftparken kommer att innebära:
En förstörd landskapsbild. 14 vindkraftverk lika höga som Eiffeltornet, som samtidigt snurrar, på ett 200m högt berg skulle innebära stora negativa konsekvenser för livskvalitén runt Låsberget. En lugn rofylld harmonisk och vacker landskapsbild skulle förstöras.
På sidan "Bilder" kan ni se före och efter tagna från olika platser i området runt Sunnansjö, vindkraftverken är inklippta i en realistisk skala. Bilderna visar med tydlighet hur kraftverken skulle uppfattas olika håll.

 

Störande ljud och ljus

Ljudets styrka mäts i decibel (dB) och ljudvågornas svängningar i Hertz (Hz). Hörbart ljud ligger mellan 20 och 20 000 Hz. Högfrekventa ljud dämpas av atmosfären, marken och fasader medan lågfrekventa ljud breder ut sig lättare. Allt ljud under 20 Hz klassificeras som infraljud och har en enorm genomträngningsförmåga och sprids långt. Den planerade vindkraftsparken på Låsberget består av 14st 300 meter höga vindkraftsverk. Då Låsberget är 200 meter högt ovanför Sunnansjö innebär det att rotorbladen kommer vara ca 500 meter över orten och alla boende där. Enligt vindmätningar gjorda av Ludvika kommun är den förhärskande vindriktningen sydvästligt vilket gör att det mesta ljudet kommer att föras åt nordost – och det är just i nordost om Låsberget som Sunnansjö ligger. Inga hinder finns mellan Låsberget och orten som skulle kunna bromsa eller förhindra ljudstörningarna. 

 

Vindkraftverk genererar inte enbart hörbart surr eller rotorbladssus - deras verksamhet ger även upphov till infraljud, det vill säga ljudvågor under 20 hertz (Hz)¹. Dessa lågfrekventa svängningar befinner sig under den mänskliga hörseltröskeln, men har enligt vissa rapporter förmåga att påverka både människor och djur på negativa sätt. I dagsläget är forskningen långtifrån enhällig, och frågan om infraljudets hälsopåverkan är särskilt omtvistad när det gäller individer med extra hög ljudkänslighet. Det finns två nyare studier som ofta förs fram av Naturvårdsverket som exempel på att infraljud från vindkraft inte påverkar människor. I den finska studien från 2021 utsätter man ett fåtal människor för 89 dB infraljud under 10 minuter. I den australiensiska studien från 2023 utsätter man ett fåtal människor för 87 dB infraljud under 3 dygn. Men de som bor i närheten av vindkraftverk utsätts däremot kontinuerligt för infraljuden dag-efter-dag och under åratal. De kontrollmätningar som gjorts i närheten av svenska vindkraftsanläggningar visar att bägge studierna är helt
otillräckliga.

 

Hindersbelysning

Hinderbelysningen från ett vindkraftverk påverkar förstås omgivningen på olika sätt. Avståndet till verken påverkar hur hinderbelysningen upplevs men hur landskapet mellan platsen och verken ser ut har också en stor påverkan. Hinderbelysningen kan upplevas som mer störande på en plats betydligt längre bort än en annan. Konstant blinkande ljus är inget naturligt och kan framkalla stress för både djur och människor. Hinderbelysningen upplevs olika i olika väder. Vid vissa typer av moln kan ljuset från hinderbelysningen upplevas som blixtar då ljuset från hinderbelysningen studsar i molnen. Snö på marken reflekterar ljuset ytterligare. Vid klart väder kan hinderbelysningen lysa upp bladen. När lampan är vänd mot den plats man befinner sig på så  upplevs hinderbelysningen mer störande än om lampan är bakom bladen. De verk som utgör vindparkens yttre gräns på Låsberget (minst 10 st av 14)kommer
att utrustas med ett vitt, blinkande, högintensivt ljus och ett lågintensivt rött ljus för att markera halva höjden. Resterande (högt 4st) verk kommer som minst förses med lågintensivt, rött ljus på högsta fasta punkt. De 300 meter höga vindkraftsverken som planeras på Låsberget kommer att synas långa sträckor. Låsberget är ca 200 meter över orterna runtomkring såsom Sunnansjö, och vindkraftverkens hösta del kommer då att vara 500 meter över byarna på 1,2 km avstånd. Byarna runt Låsberget kommer alla bli drabbade men även till exempel flera ställen runt sjön Väsman. En sjö reflekterar ofta ljus effektivt. Man kommer t.ex. störas av blinkande ljus på Laggarudden i Ludvika. Den natursköna miljön runt om i vår kommun är en av anledningarna att många vill vistas här. Stora blinkande vindkraftverk kommer att befläcka vår vackra horisont. På följande länk kan man se hur belysningen på vindkraftverk är störande:
https://www.hinderbelysning.se/hinderbelysning/

 

Skuggor

Flera fastigheter kommer att falla inom skuggområdena från vindkraftverken, med störningar både inomhus och utomhus stora delar av året. Vindkraftverk ger upphov till en roterande skugga som rör sig snabbt och kan uppfattas som mycket störande. Rörliga skuggor på en vägg inomhus, eller i ett rum, kan efter en tid ge stressreaktioner. Skuggstörningar bör därför uppmärksammas såväl för bostäder som för arbetsplatser. I Galileos samrådsunderlag redogörs för att de 11 bostadspunkterna som studerats, kommer att få skuggor frånvindkraftverken. I Galileos samrådsunderlag kan man även läsa följande: ”Vindkraftverken som planeras för vindparken Låsberget planeras att ha ett kontrollsystem inprogrammerat så att de automatiskt slås av för att inte överskrida Boverkets riktlinjer vad gäller gränsvärden för skugga.” Vi noterar att det står ”planeras att ha” istället för ”har”. Med tanke på att man i Sverige inte följer upp och mäter ljus och ljud efter etableringen så vill man ha mer än vaga löften för att det skall kännas övertygande. På följande länkar kan man se hur skuggningen från vindkraftverk är störande:
https://www.hinderbelysning.se/skuggning/
https://www.youtube.com/watch?v=5LEpN1CbBPU

 

Fastighetsvärden

Den projekterade vindkraftsparken på Låsberget kommer att få mycket stor påverkan på boendens livskvalitet och fastighetspriser. 

 

Det har under senare år bedrivits viss forskning för att beräkna de skador och negativa effekter som vindkraftsparken utgör för berörda fastigheter. Professorer vid KTH har i sin studie The socio-Economic cost of wind turbines: A Swedish Case Study beräknat markägares förluster. Studien är utförd av Hans Westlund, Department of Urban Planning and Enviroment Royal Institute of Technology samt Mats Wilhelmsson, Department of Real Estate and Construction Management. Royal Institute of Technology. The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study Bilagan “Bilaga - KTH rapport Fastighetsvärden.pdf” bifogas separat. En sammanfattande artikel avseende ovanstående KTH rapport har av samma sakkunniga presenterats i Svenska Dagbladet den 26 juni 2021:
”Vindkraft­verk sänker fastighets­värden”

 

Jakt

Det bedrivs jakt sedan lång tid tillbaka på Låsberget. Jakten är för många som bor på landet, en av de viktigare orsakerna till att de bosatt sig här. Jakten är inte bara en hobby utan en livsstil, med gemenskap, naturintresse, kunskap om djur och natur, friskvårdssysselsättning, viltvård samt möjlighet till fint ekologiskt viltkött. I området har det sedan tidigare bildats Sunnansjö/Norhyttans VVO, dvs ett viltvårdsområde vars syfte är att kunna befrämja jakt & viltvård över ett större område. Denna typ fastställs av Länsstyrelsen, och regleras genom lag (2000:592). Jaktlaget består av 47st betalande medlemmar 2023. Pengar som kommer in till VVOt går till utgifter för skjutbanan, slakteri, jakttorn, viltvårdsåtgärder mm. Av dessa är 10st markägare på detta område, de resterande 37 jägarna betalar ett jaktarrende till en markägare i VVOts område. Stort arbete läggs ner på att vårda naturen och viltstammarna i området. Det finns en mycket stor erfarenhet och kunskap i jaktlaget som är ovärderlig. Jaktlaget har speciellt god koll på skyddsvärda djur, fåglar etc. Frekventa iakttagelser görs bla av varg, lodjur, björn, järv, rovfåglar såsom kungsörn, ugglor mm. Det finns tex över 150 fotografier på kungsörn senaste åren vilket visar att den/de regelbundet vistas i området. En vindpark på Låsberget skulle få mycket stor negativ påverkan:

 

- Stor mängd/yta skog kommer att tas ner bla längs alla vägar som breddas plus att skog avverkas långt ut på båda sidor. Det blir även nya vägar (vi har mätt att de nya vägar Galileo tänkt bygga är ca 9km) samt kala områden där vindkraftverken står, och dessa kommer aldrig viltet kunna vistas på, dvs de blir helt oanvändbara för jaktlaget.

- Totala antalet vilt som kan fällas kommer kraftigt att minska, dvs jägarna får räkna med en mindre köttkvot från jakten.

- Försvårar att fullfölja syftet med bildandet av ett Viltvårdsområde.

- Uppskattningsvis kommer mer än 30 jaktpass behöva rivas/flyttas pga. denna exploatering.

- Viltet kommer i stort sett helt att hålla sig borta från området under byggtiden. Man kan ev räkna med en viss tillbakagång av vilt till vindparksområdet efter byggnationen är klar, men mängden skog som finns kvar på dessa 1 000 ha är kraftigt reducerad vilket gör att en mycket liten återgång i bästa fall kan ske (se även nedan om vindkraftverkens påverkan på viltet pga störningar, framförallt ljud).

- En del jägare i jaktlaget kommer inte vilja betala lika högt arrende till markägarna, om den jaktbara ytan minskar kraftigt, plus att mängden vilt som kan fällas kraftigt minskar.

- En del markägare kanske inte alls kommer att ha en jaktbar markbit kvar i området att arrendera ut jakten på, vilket leder till att flera jägare hoppar av
jaktlaget, vilket då även kommer att drabba VVOt negativt iom mindre intäkter via jaktkorten.

- Ljudet från vindkraftverken kommer att störa viltet i stor omfattning.

- Ljudet från vindkraften kommer påverka jakten negativt då den tar bort jaktupplevelsen med att komma ut i skogen för det lugn som jakten inbringar. 80% upplevde att man hörde vindkraften tydligt och att detta påverkar jaktupplevelsen negativt enligt nedanstående undersökning.

- Även synligheten av vindkraftverken påverkar naturupplevelsen mycket negativt. Ju större vindkraftverk desto större påverkan har synligheten och skuggbildandet. Så naturupplevelsen påverkas väldigt negativt. Hela 67,5% av jägarna i undersökningen nedan upplevde att synligheten påverkar naturupplevelsen mycket negativt.

 

- Livskvaliteten för jägarna i området kommer kraftigt att försämras – detta går inte att värdera i pengar!

 

Skyddsvärda däggdjur, fåglar, svampar mm på Låsberget

Det finns väldigt stor kompetens och mångårig erfarenhet kring detta i våra orter runt Låsberget. Kunniga personer, som är ute regelbundet i området, från tex Dalarna Ornitologiska Förening, jaktlaget och övriga privatpersoner som har stort intresse och kunskap om växter, djur, fåglar, svampar etc, har bidragit med denna information. Vi har även skannat Artportalen – se lista nedan – avseende skyddsvärda fynd. Förutom själva listan så ger vi här lite mer detaljerad information om fynd som gjorts avseende skyddsvärda fåglar, djur, biotoper mm:
- Berguv har setts vid Strömningsbäcken i närheten av Låsberget, och häckar tex på Mattaberget.

 

- Kungsörn har fotograferats med över 150 bilder på Låsberget, även så sent som i januari 2025, vilket visar att den/de regelbundet vistas där.

 

- Havsörn har setts på berget.

 

- Fiskgjuse häckar vid Bränntjärn plus ytterligare ett ställe i närheten.

- Bivråk har iakttagits på Låsberget.

- Pilgrimsfalk häckar på Låsberget.

- Det finns flera olika häckningsplatser för slaguggla. Pärl- och sparvuggla har identifierats på Låsberget.

- Korp likaså.

- Tjäder finns permanent och tjäderspelsplats finns bla ovanför Hedbergs bostuga på Låsberget.

 

Alla fyra rovdjuren har setts vid ett flertal tillfällen på Låsberget. Björn så sent som i höstas. Järven sågs första gången för 15 år sedan, och nu varje år senaste 10 åren, varav två olika i våras. Varg och Lodjur vistas emellanåt på Låsberget. Igelkottar har iakttagits där.

 

Miljöpåverkan – Mikro-/nanoplaster, PFAS, Bisfenol

Vindkraftverk innehåller flera olika skadliga ämnen, som sprids i naturen under sin livstid. Dessa ämnen finns bla i vingar, olja, färg, plaster i vindkraftverken. Den planerade vindparken på Låsberget kommer enligt Galileo Empower AB totalt att omfatta ca 1 000 ha - i nuläget ren och oförstörd natur, där människor, djur, fåglar, fladdermöss, smykryp och växter av olika slag befinner sig. Dessa kommer på olika sätt att påverkas negativt.

 

- Mikro-/nanoplaster lossnar oomtvistat under åren pga erosion, och sprids då ut i området. Enligt den norska branschorganisationen för vindkraft, NORWEA, släpper ett vindkraftverk ut ca 2,25 kg mikroplaster under 15 år. Med den beskrivna tiden för vindparken på Låsberget på 40 år, skulle det med 14st vindkraftverk innebära ca 84 kg totalt, över den ianspråktagna marken. Och då dessa vindkraftverk är större än normalt (av de som existerar i Sverige och Norge) så kommer de att släppa ut mer, bedömningsvis kanske 100 kg. Mikro-/nanoplaster anses skadliga. Både att få in i luftvägarna, matsmältningsorganen och även för bla vattenlevade organismer, och dessa bryts aldrig ner.

 

- PFAS

Det är även känt att vindkraftverk sprider PFAS, den sk evighetskemikalien, då den inte bryts ner utan stannar kvar i naturen och i alla levande organismer. PFAS är hormonstörande och misstänkt cancerframkallande. Studier har visat ett samband mellan ökade halter av PFOS eller PFOA i blodet och försämrat immunförsvar. Forskare har även observerat samband mellan ökade blodhalter av PFOA och påverkan på levern och på kolesterolvärden. Påverkan på födelsevikten hos nyfödda barn har också observerats. I fisk från områden som har förorenats av PFAS kan halterna vara förhöjda. När det gäller fisk som äts begränsas hanteringsrekommendationerna till PFAS4 (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS) eftersom det är dessa som är vanligast förekommande
samt de som riskvärderats av EFSA. Den fisk som riskerar ha de högsta halterna av PFAS4 är fisk som fångas i PFAS-förorenade sjöar och vattendrag. Därför är
miljömyndigheternas arbete med att kartlägga förorenade områden mycket viktigt. Livsmedelsverket bedömer att risken att konsumera fisk med halter som innebär att man överstiger det tolerabla veckointaget (TVI) under kortare perioder, inte medför någon ökad risk för hälsan. Däremot är det viktigt att om möjligt begränsa, eller avstå från, att regelbundet äta fisk som man vet innehåller höga halter av PFAS.

https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/dricksvattenproduktion/kontroll-pfas-miljogifter-dricksvatten-egenfangad-fisk

 

- Bisfenol

Vindkraftverk avger även kemikalien Bisfenol tex A, F och S. Enligt Karolinska institutet; Institutet för miljömedicin, så har djurstudier visat att Bisfenol A stör hormon- och reproduktionssystemen. Negativa effekter på fertilitet och fosterutveckling har konstaterats. Likaså en ökad risk för missfall, effekt på äggceller och spermier, samt effekter på beteende hos barn. Exponering av BPA i fosterlivet kan leda till störd utveckling av hjärnan, påverkan på beteende, immunsystem och reproduktionsorgan. Vidare kan Bisfenol A ge ökad risk för fetma, hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och cancer.
https://ki.se/imm/miljomedicinsk-riskbedomning/riskwebben/bisfenoler Enligt Livsmedelsverket så menar de att får man i sig stora mängder Bisfenol A
under lång tid så kan det påverka immunsystemet på sätt som kan bidra till utvecklingen av allergisk lunginflammation och autoimmuna sjukdomar.
Barn till kvinnor som exponerats för kemikalien Bisfenol F under tidig graviditet löper risk att utveckla en sämre kognitiv förmåga. Det visar forskare från Sverige och USA. Det har sedan länge varit känt att kemikalien bisfenol A (BPA) är hormonstörande. Den kan till exempel påverka barns neurologiska utveckling och också öka risken för infertilitet och hormonrelaterad cancer.
https://www.forskning.se/2021/02/25/kemikalie-kan-paverka-barns-kognitiva-utveckling/
BPA is classified as a hazardous chemical in the EU due to its ability to damage fertility, and cause
serious eye damage, allergic skin reactions and respiratory irritation.
”In addition, BPA is an endocrine disruptor that can disrupt the normal functioning of
the hormone system. It can affect reproductive function, mammary gland
development, cognitive function and metabolism (ECHA, 2017). ” -European Environment Agency
https://www.eea.europa.eu/publications/peoples-exposure-to-bisphenol-a/

 

Enligt Grya AB som sysslar med vattenrening för Göteborgs stad och omkringliggande kommuner, så bryts Bisfenol A ner långsamt i vattendrag, är något bioackumulerande och räknas som signifikant toxiskt för vattenlevande organismer. Ämnet påverkar deras hormoner och det finns risk för långvarigt skadliga, eventuellt kroniska, skador. Ämnet har i exponeringsstudier orsakat nedsatt spermieproduktion hos fisk samt laboratorietester har visat att ämnet orsakar feminisering av snäckor.
https://www.gryaab.se/wp-content/uploads/2018/03/Bisfenol-A-ver-2.pdf

 

Kulturmiljö

Låsberget är rikt på kulturminnen från fäbodliv och kolning. Det man hittar när man söker på nätet på olika myndigheters hemsidor är långt ifrån alla de kulturminnen som finns i verkligheten. I bygden finns däremot oerhört mycket kunskap och erfarenhet av all den lokala historia och alla kulturmiljöer på Låsberget som är värda att bevara för kommande generationer. Det finns en mycket populär och välskött kyrkstig som vandras frekvent av bybor, kommuninvånare och utsocknes. Kyrkstigen ger en god inblick hur livet på berget var en gång i tiden tack vare alla informationstavlor. Framför allt när det gäller kolning men även fäbodlivet.

 

- Olsjö kyrkstig är en vandringsled som går från byn Olsjö till Broby i Sunnansjö över Låsberget. Den är 9 km lång, den tar cirka 3 timmar att vandra. Den går att vandra i båda riktningarna. Den är en kategori 2 led och har svårighetsgrad röd enligt den nya standarden för vandringsleder framtagen av Vandringslyftet Dalarna. Vid båda startpunkterna finns anslagstavla med information om leden. Efter leden finns informationstavlor. Leden passerar kolbottnar, ruiner av kolakojor, en gammal smedja, en källa samt malmen efter en brusten linbanekorg. Kyrkstigen användes när folk från byarna upp i bergen skulle till kyrkan i Grangärde. På den tiden det var det kyrkotvång och man måste gå i kyrkan minst en gång per månad från 1600-talet fram till 1855. Långt efter kyrktvånget upphävts var det vanligt med mycket regelbundna besök i kyrkan. Kyrkan var naturligt då en central plats för människan – här döps barnen, här gifter man sig och här tar man farväl av jordelivet.

- Stigen användes också för leverans av mjölk och andra produkter från fäbodarna på  Låsberget. Fäbodarna fanns i ett stort antal och brukades av Sunnansjös bönder.

- Stigen nyttjades också för att ta sig till arbetet i hyttor och bruk och för att komma till arbetet i skogen och kolmilorna.

- 1985, väcktes tankar hos Grangärde Hembygdsföreningen på att rekognosera och röja fram kyrkstigen mellan Olsjö och Broby i Sunnansjö.

 

- 1991, invigdes kyrkstigen.

- 1998 – 2003, framställdes informationstavlor om kolbottnar, kolakojor mm samt röjning och förbättringar av markeringar.

 

- 2004, anslagstavlor sattes upp vid startpunkterna i Olsjö och Broby, med bistånd av EU-projektet Landsbygdsutveckling.

- 2005 – 2018, årligt underhåll av markeringar och skyltar samt röjning. Översyn av kartor och broschyrer.

- 2019, uppgraderades stigen till den nya standarden för vandringsleder framtagen av Vandringslyftet Dalarna. Ny markering av stigen i den nya standardfärgen orange. Piktogram för vandringsled. Skyltar med pilar för att peka ut rätt riktningar i korsningar och på gårdstun. Nya informationsskyltar, både på svenska och engelska, vid kolmilor, kolakojor och vid malmhögen där en linbanekorg brast. Nya broschyrer, både på svenska och engelska, som finns i brevlådor vi båda ändarna av stigen. Nya bänkar sattes upp efter stigen.

- 2020 – 2024, årligt underhåll av stigen med röjning och komplettering av skyltar och markeringar.

Olsjö kyrkstig är en populär vandringsled och vandras frekvent av bybor, kommunbor och turister. Kyrkstigen går till största delen över området där vindkraftsparken planeras. Hela kyrkstigen kommer att påverkas av den förändrade landskapsbilden och störande ljud och ljus. Kyrkstigen kommer att tappa mycket av sin attraktionskraft om vindkraftsparken kommer tillstånd. Denna vandringsled som ger avkoppling, rekreation och motion och bidrar till folks välmående kommer att tas ifrån oss.

 

Turism

Dalarna är bland de 5 sjötätaste landskapen i Sverige. Områdena runt Låsberget bjuder på fina fiskemöjligheter allt från fiske i större sjöar till fiske i mindre tjärnar, vissa med inplanterad öring. Här pågår fiske året runt, fiske från båt(trolling), isfiske spinn och flugfiske. Väsman den större av sjöarna kan erbjuda fiske efter abborre, gädda, öring samt en del annan mer ovanliga fiskar som t.ex. röding, det finns även gott om signalkräfta i sjön. Fiskeföreningar gör en stor insats för miljön och mångfalden genom att sköta om fiskevattnen samt plantera in fisk i många vatten. Dessutom inbringar fisketurismen en ansenlig intäkt via fiskekort, som går till skötsel av dessa vatten och fiskebestånd. På bilder av sjölandskapet med Låsberget tydligt synligt, syns alla de små tjärnar som finns i området runt låsberget. Flera av sjöarna erbjuder dessutom ett antal fina badplatser. Skogarna uppskattas för sin svamp och bär av både lokalbor och hitresta som njuter av lugnet och det skogen ger. Husbilar stannar frekvent i området för friluftsaktiviteter.

 

I bygden finns flera unika naturområden som erbjuder ett rikt friluftsliv. Ett antal vandringsleder på Låsberget kan nås från Saxdalen och sträcker sig över ett stort område.

 

I Ljungåsen, ett par kilometer söder om Saxdalen, ligger en mycket välbesökt och fin skidanläggning. Där finns sju spår av olika svårighetsgrad och längd att välja mellan. Här finns värmestuga, vindskydd med grillplatser samt våffelstuga helger och lov, omklädningsrum och alla faciliteter man kan önska. Hit kommer turister från hela syd-och Mellansverige likväl som traktens boende. Anläggningen har utvecklats mycket de senaste åren och ökat sitt besöksantal och gör trakten attraktiv för längdskidåkare. Ljungåsen har goda förutsättningar att fortsätta utvecklas och skulle även kunna attrahera vandrare under sommar och höst.

 

Ett antal aktiva kultur- och hembygdsföreningar i bygden skapar evenemang året om
som lockar turister. Här ett axplock av aktiviteter som lockar besökare:

- Midsommarfirande, spel- och dansstämma, höst- och julmarknader mm på Sunnansjö Hembygdsgård i arrangemang av bl a Grangärde
hembygdsförening

- Musik, poesi, finnmarksvandring mm under Dan Andersson-veckan i Skattlösberg

- Musik, teater, café mm i arrangemang av Rävvåla kulturförening vid Runnbergsgården i Saxdalen 

 

Föreningarna samlar och förmedlar kunskap om traktens kulturella och industriella historia som väcker intresse långt utanför bygden. Alltifrån folkmusik, hantverk, lokala skrönor och traktens gruvhistoria kan finnas med i aktiviteterna. Evenemangen riktar sig ofta till hela familjen, dvs alla åldrar och breddar därmed besöksunderlaget. Möjligheterna att finna nya samarbeten mellan föreningarna och utveckla kultur- och turistverksamheterna är god. Potentialen för turism i området är mycket stor och anrika Grangärde Hotell ligger i startgroparna för att öppna. Ett renoveringsarbete har pågått en tid och öppnandet av hotellet blir en viktig satsning för bygdens attraktionskraft. Läget vid Bysjöns strand är unikt och kommer att kunna attrahera besökare såväl sommar som vinter. Morhagen Fädbodhotell är stängt tills vidare men även här finns potential att driva attraktiv och lönsam verksamhet. Dess fina läge vid Väsmans strand skulle kunna locka båtfolk, husbilsturister och hotellgäster. I Sunnansjö finns dessutom Per-Larsgården en fin gårdsbutik som säljer eget
lammkött, skinn, bröd mm, allt miljövänligt och närodlat.

 

Statistik över besöksnäringen i Dalarna visar en positiv trend. Drivkraft och entreprenörskap i små och stora företag är det som lyft och kommer att lyfta Dalarna som destination. Dalarna är den fjärde största besöksregionen i landet och sannolikt har södra Dalarna ännu inte nått sin fulla potential. Andelen utländska besökare tros dessutom öka de kommande åren enligt Visit Dalarna. Det finns stort intresse från utländska personer/familjer att skaffa sig ett boende (permanent- eller fritidshus) i naturskön ren och lugn miljö i Dalarna. Vi har här något unikt att erbjuda dessa. Bygden runt Låsberget har stor potential att utvecklas som besöksmål. Redan nu finns viss samverkan mellan de lokala aktörerna och möjligheterna är stora att fortsätta växa tillsammans och nå ut till fler besökare.

 

Frilufsliv och rekreation

Låsberget är en populär plats för friluftsliv och rekreation. Utöver kyrkstigen finns ett omfattande nätverk av vandringsleder som frekvent nyttjas av både lokalbefolkningen och turister. Dessa stigar erbjuder varierande svårighetsgrader och möjligheter att utforska Låsbergets natursköna omgivningar. På Låsberget finns gott om naturtillgångar såsom svamp och bär. Grangärde OK har orienteringsträningar och tävlingar på berget. Man har låtit tillverka egna kartor som måste göras om, om vindkraftsindustrin blir verklighet. Det är många som använder berget för motion, löpning och mountainbike. Berget lämpar sig inte för längdskidåkning. Men nyttjas frekvent för snöskoteråkning vintertid. Låsberget är ett viltvårdsområde, Sunnansjö – Norhyttans viltvårdsområde bedriver jakt och viltvård inom den tänkta etableringen av vindkraft. 

Om man vandrar kyrkstigen från Broby så redan efter några 100 meter kommer man till den första utsiktsplatsen som ger en fin vy över Sunnansjö. Efter ytterligare 600 meter kommer man till ytterligare en utsiktsplats som ger en större vy över bygden och Väsman. Efter närmare 3 kilometer kan man göra en avstickare från kyrkstigen till Låsbergets topp. Här ifrån har man en fantastisk utsikt som sträcker sig flera mil åt norr, öster och väster. Fler utsiktsplatser finns sydvästra sidan av Låsberget med utsikt mot Olsjön och Saxberget i söder och mot väster.